Tillbakablicken: Första slaget vunnet i Blekinge

Förtvivlade föräldrar kontaktade Jesper Odelberg och mig för att få hjälp att rädda Konduktiv Pedagogik i Blekinge 2011. Habiliteringschef Maj-Lis Olhsson och hennes överordnade förvaltningschef Kristna Möller hade plötsligt bara bestämt att det öronmärkta anslaget som funnits till Konduktiv Pedagogik i 13 år skulle bort. Inga CP-skadade barn i Blekinge skulle få den behandlingen längre.

Detta tjänstemannaförslag kom oväntat, som en chock för föräldrarna.

Till stöd för föräldrarnas kamp skrev Jesper och jag ett brandtal till politikerna. (Se tidigare Blogginlägg, kategori Blekinge). Föräldrarna gick också ut i massmedia och både tidningar, lokalradio och regional-TV uppmärksammade protesterna. De sammankallade även till en demonstration vid kommande landstingsmöte, för att ansvariga politiker skulle förstå att tjänstämännens förslag måste ändras.

Inom offentlig förvaltning, går det oftast till så, att politiska beslut tas efter tjänstemännens förslag. Det är sällan politiker ändrar ett tjänstemanna förslag. Det är ju tjänstemännen som är experterna. Men ibland har någon eller några politiker specialintresse i ett ämne. Då kan politikerna detalj-styra. Exempel på det är Marie Sällström i Blekinge och Rågionråd Eva Eriksson i Västra Götaland Regionen, som på 1990-talet fick politisk majoritet för att upphandla Konduktiv Pedagogik, trots att deras förvaltning, habilitering var emot och tjänstemännen avrådde.

I mars 2012 skulle Marie Sällström gå i pension. Därför vågade tjänstemännen i Blekinge i november 2011 föreslå att det Konduktiv Pedagogiska-avtalet inte behövdes. Marie hade ju sin avgång att tänka på och hade redan börjat lämna över den politiska ledningen. Övriga politiker saknade specialkompetens på habiliteringsområdet. Tjänstmännen hoppades på att återta makten, få in den Konduktiv Pedagogiska budgeten i den egna förvaltningen. Tjänstemännens uppdrag är ju i första hand att hålla budget, deras ansvar sträcker sig inte till att tillhandahålla den vård patienterna efterfrågar och behöver. Det så kallade tjänstemanna-ansvaret avskaffades för mer än 20 år sedan.

FÖRÄNDRINGAR

Organisatoriska förändringar är vanliga, vårdavdelningar stängs eller flyttas. Ibland leder det till små protester, någon insändare i lokaltidning, men oftast sker förändringar lugnt, även om det ofta innebär att många får sluta  sina arbete och blir av med vård som de säkert behöver. I de flesta fall erbjuds någon likvärdigt istället.n De flesta förändringar accepteras. Kanske för att den verksamhet som stängs inte är den bästa. Förändring kan ju också innebära förbättring.

NÄR KONDUKTIV PEDAGOGIK HOTAS

Gång på gång, runt om i Sverige, har vi hört högljudda protester, när möjligheten att få Konduktiv Pedagogik-behandling hotas, så också i Blekinge. Visst är det mycket, mycket vanligt att de tjänstemanna förslag, som läggs fram också antas, men inte alltid.

I Blekinge blev föräldrar och tränande mycket upprörda över att möjligheten att träna Konduktiv Pedagogik skulle försvinna. För dem är inte Konduktiv Pedagogik en behandlingsform vilken som helst, som kan bytas ut mot något annat.

Dessa föräldrar organiserade sig för den gemensamma saken och lyckades komma i kontakt med ett antal landstingspolitiker och fick förklara för dem varför Konduktiv Pedagogik är så viktigt och att Konduktiv Pedagogik inte är utbytbart mot något annan, som vid en ytlig jämförelse kan synas jämförbart.

Det är unikt att målgruppen engagerar sig så aktivt och intensivt. Det är också unikt att politiker lyssnar så intensivt, att sakfrågan om Konduktiv Pedagogik-avtalet blir viktigare är att följa de normala arbetsrutinerna.

Säkert hade Marie Sällström ett finger med i hennes sista beslut i ärendet 2011, när landstingsfullmältige besluta att stryka habiliteringschef Maj-Lis Ohlssons förslag att ta bort Konduktiv Pedagogik. Politikerna förstod målgruppens behov och önskemål och anslog fortsatte medel till Konduktiv Pedagogik, utan att föräldrarna behövde demonstrera.

Detta är ett bra exempel på att demokratin i Sverige faktiskt fungerar. Om man verkligen vill något, om något verkligen är viktigt, går det att påverka och förändra beslut.

ETT STÄNDIGT ARBETE

Tyvärr finns fortfarande många tjänstemän kvar, som inte förstår behovet av Konduktiv Pedagogik, utan anser att deras uppdrag främst går ut på att driva sin egen förvaltning effektivt och inom budget. Därför behöver vi ständigt vara vaksamma och vi kommer för lång framtid behöva föräldrar som engagerar sig, ger tid och kraft.

För vissa tjänstemän ger sig aldrig. Nästa inlägg i denna serie handlar om fortsättningen, för ett politiskt beslut ska ju administreras av dessa överkörda tjänstemän. Hur tror ni att det går?

Gillar du detta inlägget?
 Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan 

Följa mig på Twitter

Eller skriva in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.

Alla som omnämns eller berörs i Mullback Bloggar ges möjlighet att bemöta ett publicerat inlägg via en kommentar eller ett eget inlägg, så länge det följer svensk lag och publicistiska principer. Vill du medverka med ett inlägg, skicka det till lars@mullback.se. Märk mailet MB Inlägg, och ”citattecken” kring den text som är inlägg