PRESSKLIPP: Debattartikel i AFTONBLADET – Så kan Move & Walk drabbas efter valet

AftonbladetPRESSKLIPP: Debattartikel i AFTONBLADET från 9/9 2014.

Move & Walk kan komma att drabbas om privat vård förbjuds och har undertecknat denna debattartikel införd i Aftonbladet.

LÄS ARTIKEL:

 

 

Aftonbladet, debatt 2014-09-08

Valfriheten i vården hotas av de rödgröna

43 vårdföretagare:

Vi och väljarna måste få besked om vad som gäller

FAKTA

DEBATTEN
Vinster i välfärden är en av valets hetaste frågor. V vill helt ta bort dem, och S och MP har föreslagit vissa regleringar. Om en rödgrön regering bildas och dessa förslag går igenom så kommer företagen ha svårt att leva vidare – och därmed hotas själva valfriheten i vården, skriver här 43 vårdföretagare.

Vi alla företräder och arbetar i Sveriges just nu mest utskällda bransch: privat driven vård och omsorg. Vi slog i våras larm här om att kritiken mot oss kan leda till politiska beslut som allvarligt skadar välfärden. Sen dess har vi fått en hel del stöd och upprättelse. Ändå kvarstår hoten mot hela vår existens. De motstridiga beskeden från främst det rödgröna regeringsalternativet har snarast ökat vår oro.

Förslagen som oroar oss gäller begränsning av vinstutdelning, som skulle göra det omöjligt för företagen att finansiera nystart eller utbyggnad. Det finns också förslag om ägarkrav som effektivt skulle hindra erfarna och seniora personer inom vården att starta och driva företag, liksom idéer om att kommuner och landsting ska kunna utestänga vanliga företag från sina upphandlingar.

När vi berättar om vår oro får vi ofta höra att vi är giriga och främst jagar vinster. I stället vill vi försvara de villkor för långsiktigt företagande som är självklara i alla andra branscher. För vårdföretagande måste vara långsiktigt, och varje företagare vet att långsiktighet kräver lönsamhet.

Med andra ord: Om förslagen genomförs så går företagen långsamt under. Alternativen inom vård och omsorg – som även de vinstkritiska politikerna säger sig vilja ha – försvinner.

Vi har egentligen det bästa jobbet man kan tänka sig. Vi får vårda och ge omsorg till sjuka, gamla, personer med funktionsnedsättningar och andra som är i behov av hjälp och stöd. Det finns i dag 11 000 privata företag inom vård och omsorg som sammanlagt har cirka 160 000 anställda. 93 procent av företagen är småföretag med under tjugo anställda. Oavsett om vi arbetar i det lilla företaget eller i det stora gör vi detta med stort engagemang och en vilja att göra det bästa möjliga för de som behöver oss och för att bidra i utvecklingen av svenskt välfärd.

Vi vet att vi bidrar. Till exempel får privata vårdcentraler högre betyg än offentliga på alla parametrar i den nationella patientenkäten. Privata vårdgivare har en positiv effekt på vården genom att öka tillgängligheten, kapa köer och en effektivare användning av resurser. Privata äldreboenden är bättre än kommunerna på 11 av 16 undersökta kvalitetsområden. Privata utförare är på samma sätt bättre på 21 av 26 indikatorer när det gäller stöd till personer med funktionsnedsättningar, allt enligt Socialstyrelsen. Socialstyrelsens senaste brukarundersökning visar dessutom att de äldre är nöjdare med hemtjänsten i kommuner där det finns flera utförare, jämfört med kommuner som bara har egen regi.

Medarbetare i privat omsorg är år efter år nöjdare med möjligheter till inflytande över hur arbetet ska utföras, arbetsbelastning, arbetsledning, hur deras kompetens tas tillvara och en rad andra faktorer som påverkar trivseln på arbetet. Detta enligt Jobbhälsobarometern, som genomförs av Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex. Privat anställda i vård och omsorg är också mer sällan sjukskrivna enligt SCB.

Sverige står inför stora demografiska utmaningar som kommer kräva ännu mer av välfärden framöver. Privat vård och omsorg kommer behövas. Människors vilja att själva få bestämma och inte överlåta viktiga val till myndighetspersoner är starkare än någonsin. Och än finns tid för ansvariga politiker på nationell och lokal nivå att ge oss, och framför allt väljarna, tydliga besked. Vad vill ni med oss? Får vi fortsätta att utveckla vården, och göra skillnad?

LÄNK TILL ARTIKELN I AFTONBLADET (fungerar så länge Aftonbladet arkiverar artikeln) LÄS ÄVEN

Lotta Wiström, Sinnligt barnmorskemottagning
Christer Andersson, Bergsjön vårdcentral och Bvc
Åsa Storm, Stormtrivs
Christina Wahlström, MamaMia
Caroline Herlin, Diaverum
Lars Mullback, Move & Walk
Anneli Virenhem, Active Landvetter
Kristina Bardh, Kosmo
Tina Zetterling, Barnmorskegruppen Öresund
Ilona Barnard, Slottsstadens Läkarhus
Roland Setterberg, Backa Läkarhus
Catarina Örnmar Helgason, Lästringe-Alma
Peter Meinhardt, Resursteamet
Elisabeth Mila, Villa Arelid
Peter Seger, Sophiahemmet
Lenita Sällström, Unika
Cecilia Ingre, Invita Service
Stefan Johansson, Achima Care
Susanna Daag, RO Omsorg
Stefan Lahti, Misa
Mats Brolin, Ekeby Hälsocenter Vårdcentral
Anna Maxe, Team J-son
Anna-Greta Sjöberg, Crispa
Fredrik Gren, Vardaga & Nytida
Ulf Zackrisson, Göteborgs Kvinnoklinik och Nordic IVF Center
Anki Nyzell Lindskog, Smedhälsan
Joachim Morath, Feelgood
Siv Nordqvist, Förenade Care
Gunilla Rundqvist, Cordinator Medical Service
Dan Olsson, Neron Hälso- och Sjukvårdsutveckling
Eszter Horváth Tóthné, Move & Walk
Henrik Borelius, Attendo
Erland Olsson, Sofrosyne
Ann-Christine Sjölund, God omsorg
Sören Eriksson, Björkö Assistans
Lotta Peltoarvo, Strandhälsan
Leo Hassler, privatpraktiker på heltid
Margareta Widborg, Mammakulan barnmorskemottagning
Katarina Johansson, HemTrevnad
Ruth Berglund, Strukturrutan
Charlotte Barouma, Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral
Catharina Tavakolinia, Kavat Vård
Valentin Csongor Konya, Linné Hemvård


Gillar du detta inlägget? Det publiceras ett nytt varje dag, kl 07.00. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Skriv in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Alternativt; Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan eller följa mig på Twitter

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.


 

Alla som omnämns eller berörs i Mullback Bloggar ges möjlighet att bemöta ett publicerat inlägg via ett eget inlägg, utöver vanliga kommentarsfält, så länge inlägg följer svensk lag och publicistiska principer.

Vill du medverka med ett inlägg, skicka det till lars@mullback.se. Märk mailet MB Inlägg, och ”citattecken” kring den text som du vill få publicerad. Bifoga gärna lämplig bild (som ej är rättighetskyddad.)

Vårdföretagarna ställer MP mot väggen i ny debatt artikel

Håkan TeneliusHåkan Tenelius näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, Almega, väljer att föra debatten om vinster i välfärden vidare på Mullback Bloggar. I denna debattartikel ställer han Miljöpartiets vårdpolitiskt ansvariga Helene Öberg mot väggen och hävdar att deras politik ligger till vänster om Vänsterpartiet och hotar all privat vård i Sverige och därmed även Konduktiv Pedagogik och Move & Walk.

Läs  Håkan Tenelius debatt artikel:

Miljöpartiets snedsprång i vinstfrågan

almegaMiljöpartiets kongress i helgen bekräftade den plötsliga omsvängning i frågan om vinster i välfärden, som förra årets kongress gjorde. Det var då partiet oväntat placerade sig till vänster om Vänsterpartiet, efter att tidigare varit en av de främsta försvararna för de små entreprenörerna i vård och omsorg. I valmanifestet står nu: “I en ny regering vill vi … reglera så att eventuella vinster i offentligt finansierad välfärd återinvesteras i verk­samheten”.

Det går inte att tolka detta på annat sätt än ett totalstopp för vinstutdelning i alla former av vård och omsorg som helt eller delvis finansieras via skatten. Inte ens Vänsterpartiet (eller LO, eller för den delen Daniel Suhonen) går så långt, eftersom deras avsikt är att tvinga aktiebolagen i vården att omvandla sig till så kallade SVB-bolag, där en minimal utdelning accepteras.

Vårdföretagare runt om i landet har inte varit sena med att upplysa miljöpartisterna om vad de håller på att ställa till med. Vinststoppet skulle vara förödande för allt småföretagande och nyföretagande inom vård och omsorg. Det drar undan mattan för de eldsjälar i vården som miljöpartisterna älskar . Den mångfald och valfrihet som de gröna bejakat så länge partiet funnits skulle förtyna. Bland de som varnat märks filmaren och författaren Lars Mullback, som också jobbar nära vårdföretaget Move & Walk. Läs hans inlägg tidigare i veckan, kategori politik, om ni behöver bli påminda om varför vinsten behövs.

Många miljöpartister har också förstått hur galen den tunna är som man nu sitter fastklämd i. I kongressdebatten fanns enligt uppgift delgater som stred för att vinststoppet skulle bort från valmanifestet. Men där fanns också en falang som ville gå ännu längre, att helt förbjuda överskott i pivat verksamhet.

lyckoaktivistEn av dem som inser att MP är på fel väg är partistyrelsens vårdpolitiskt ansvariga Helene Öberg försöker, i tidigare inlägg här, sig på det omöjliga balansnumret att både försvara kongressbeslutet och bedyra att ingen seriös vårdföretagare behöver vara orolig. På något sätt förstår jag varför Helene Öberg gör så. Hon vet ju att den mångfald MP vill ha inte blir av utan entreprenörerna, och att entreprenörerna inte kan verka om det inte går at driva vårdföretag i vanliga aktiebolag.

Men hennes sätt att argumentera känns inte hederligt. Om Miljöpartiets ärliga avsikt är att stoppa all vinstutdelning måste dess företrädare också stå för konsekvenserna. Om partiet inte avser att förverkliga sin politik, utan bara driver linjen av ren opportunism inför valet lär det också få konsekvenser. Sådan hållningslöshet straffar väljarna förr eller senare.

Vårdföretagarna, Almega
Håkan Tenelius
NÄRINGSPOLITISK CHEF


Gillar du detta inlägget? Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Skriv in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Alternativt; Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan eller följa mig på Twitter

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.


Alla som omnämns eller berörs i Mullback Bloggar ges möjlighet att bemöta ett publicerat inlägg via en kommentar eller ett eget inlägg, så länge det följer svensk lag och publicistiska principer. Vill du medverka med ett inlägg, skicka det till lars@mullback.se. Märk mailet MB Inlägg, och ”citattecken” kring den text som du vill få publicerad.

Lyft debatten om vinster i välfärden. Har MP anammat V:s populistiska plakatpolitik?

V MPVänsterpartiets Jonas Sjöstedt hamrar in sloganen ”varje krona ska gå till vård och omsorg” i denna långa valrörelse, som redan tycks startat inför höstens riksdagsval. Jonas slogan är så kraftfull och välformulerad att till och med Miljöpartiet anammat denna populistiska plakatpolitik. Men vad leder det till egentligen, om vinster förbjuds välfärden? Populistiska lösningar på svåra frågor har ofta en tendens att lösa en detalj, som är enkel att förstå och förklara med ett klatchit uttalande. Med populistiska förslag är ofta ogenomtänkta och ger oönskade effekter, som till och med motverkar de syftet med förslaget.

Om vi nu skulle förbjuda vinster i vårdoch skola, skulle det leda i rätt riktning. Skulle det skapa ett bättre samhälle, ett samhälle vi vill leva i? Här är några reflextioner:

  • För att starta ett företag krävs investeringar. De investeringarna kan ägarna få tillbaka först om bolaget går med vinst. Vinsten är alltså en återbetalning av investerade pengar. Har man tur går företaget bra, då får man vinst på investeringarna. Vem skulle sätta in pengar på banken, om man visste att man aldrig fick ränta, ja, om man visste att det till och med var förbjudet att ta ut de pengar man satt in?

bank

  • Vem ska investera, satsa de pengar som behövs för att starta nya verksamheter, försöksverksamheter för att utveckla, pröva nya behandling och pedagogiska metoder? Ska staten bidra i en investeringspott, där experter, representanter för det det offentliga, ska bestämma vad som ska få utvecklas. I så fall hade Move & Walk aldrig fått investeringsstöd. Vi startade tack vare att CP-skadade och deras föräldrar, lyckades få några småföretagare att tro på ett helt nytt koncept, som en ungersk invandrar kom hit med. Ett koncept som experter och etablissemang både förkastade och ansågs vara farligt. Nu växer Move & Walk över hela landet, tack vare efterfrågan för det vi erbjuder. Och vi kan växa, starta nya verksamheter, tack vare att vi vågar investera, för än så länge vet vi, att vi får tillbaka pengarna och kan bygga vidare. Om Vänsterpartiets och Milöpartiets förslag om förbud för vinster i välfärden går igenom, får vi väl sätta in pengarna på banken, istället för att fortsätta investera i den vård, som så många efterfrågar, med som den offentliga vården vare sig kan eller vill erbjuda denna lilla målgrupp.
  • OBS den offentliga vården och skolan styrs inte i första hand av efterfrågan. Konduktiv Pedagogik är återigen ett tydligt exempel. Dess målgrupp har verkligen skrikit efter Konduktiv Pedagogik sedan 1997. Inte en enda offentlig verksamhet har hörsammat målgruppens högljutt uttryckta efterfrågan. Inte ens experterna, de offentligt finansierade forskarna på området, har ens försökt förstå eller förklara målgruppens kritik mot den offentliga vården och varför de efterfrågar Konduktiv Pedagogik.

vägen

  • Ingen vill tjäna pengar på sjuka och skadade människor, men alla vill att de ska få rätt och bra vård. Att förbjuda vinster i välfärden leder ofelbart till att storskalighet och generella lösningar gynnas på bekostnad av små grupper behov.
  • Alla vill också att ”varje krona ska gå till vård och omsorg”. Men vad betyder det? Konduktiv Pedagogik kostar ungefär 1% av den offentligt drivna habiliteringens budget. Under ett år träffar en patient som tränar Konduktiv pedagogik sin tränare mellan 50 och 80 timmar. Samma patient träffar behandlande personal mellan 20 och 30 timmar per år på habiliteringen, övrig tid sitter habiliteringspersonalen på interna möten. Visst, ”varje krona ska gå till vård och omsorg”, men det ska vara vård och omsorg som kommer patienterna till del, inte en vård och omsorg för att skapa sysselsättning för vårdpersonalen.
  • Vinster i välfärden är ett mycket litet ekonomiskt problem om man jämför med de kostnader som storskalighet och en trög offentlig vård orsakar. Att förbjud vinster i välfärden leda otvivelaktigt till färra aktörer på marknaden och därmed ökad storskalighet. Varför vill Miljöpartiet driva en politik mot storskalighet, när ni säger er stå för mångfald och småskalighet?
  • Men stiftelser och och icke vinstdrivande föreningar, är inte det mer passande verksamhetsformer för att utveckla vård och skola?  Jovisst, de har alltid varit tillåtna i Sverige, även då privat vård och skola var förbjuden i Sverige. Dessa verksamheter drivits oftast av kyrkan eller några entusiaster. Det är tack vare dessa entusiaster som det till exempel finns Montesori- och Waldorf-skolor i Sverige. Det är mycket bra att dessa allternativ finns. Det är många fler som skulle behöva alternativa pedagogiken. Alla vet ju vilka problem svenska skolan har, men de alternativa idealistiskt drivna skolorna är bara en marginell företeelse, mycket på grund av att de är just ideella utan ekonomiska muskler att utvecklas.

kyrka

  • Dessa ideella verksamhet bidrar sällan till att driva utveckling och förnyelse, dels för att de saknar ekonomiska muskler, men också för att bidragsgivarna utser experter för att driva verksamheten. Ideela verksamheter liknar därför offentliga eftersom de är expertstyrda i första hand. Efterfrågan och målgruppens efterfråga är inte det primära styrmedlet. Bräcke Östergård är en icke vinstdrivande verksamhet inom habiliteringsområdet. De har Konduktiv Pedagogik i liten skala, men inte på grund av efterfrågan, ut på grund av en framsynt VD Per Eckerdahl. Men de har endast marginellt bidragit till att Konduktiv Pedagik vuxit och etablerat sig i Sverige.
  • Alla vill utveckling och förnyelse. Att förbjuda vinster i välfärden leder otvivelaktigt till förre privata vårdföretag. Att kunna etablera företag är en grundbult för utveckling och förnyelse. Vilka länder förknippar vi med innovation och nyskapande? Ja, inte är det de med en stark centralmakt och stor offentlig sektor.
  • Förbud mot vinster i välfärden är en kvinnofälla. Varför betraktas inte vård och barnuppfostran och skola som arbete, som får kosta pengar och kan utvecklas och förnyas genom nya verksamhetsformer?
  • Varför ska gubbarna, som bygger sjukhuset, få ta ut vinst i sina företag, när inte sjuksköterskan som jobbar i samma hus får göra det? Att förbjuda vinster i välfärden är en patrialkalisk rest, som gå helt stick i stäv och motverkar den feminism miljöpartiet säger sig stå för,
  • Det är bra att gubbarna som bygger får ta ut vinst, för det gynnar utvecklingen av hela byggsektorn från utveckling av material till byggmetoder.

byggarb

  • Att vinster är tillåtna i byggsektorn gör att det finns flera företag på maknaden, så byggarbetarna kan byta arbetsgivare om de inte trivs eller får för dåligt betalt.
  • Att förbjuda vinster i välfärden leder i förlängningen till att vi cementerar kvinnans roll på arbetsmarknaden, där kommuner och landsting är de enda arbetsgivarna med makt över allt från lön till behandlingsmetod.
  • Privata skolor och vårdföretag missköter sig. Det är möjligt att så händer ibland. Men det gör kommunala verksamheter också. Men en stor skillnad är att privata företag är utbytbara, det är inte kommunala verksamheter. Ett privat hemtjänst företag misskötte sig i våras i Lerum. Det tog bara ett par veckor innan kommunen sa upp avtalet med förtaget, så fick mer seriösa entreprenörer ta över. För några år sedan larmade kommunanställda i Norrland att gamlingarna låstes in och vanvårdades på det kommunala ålderdomshemmet. Ansvarig politiker sa då att det var den omsorg de hade råd med.
  • De norrländska gamlingarna fick ingen mer seriös och omtänksam entreprenör. Kommunen driver fortfarande äldreboendet, självklart, så är det när det offentliga är det enda alternativet.
  • Och ännu värre skulle det vara, om de norrländska gamlingarna inte hade något alternativ, inget att byta till. Vinster i välfärden har gett gamla, sjuka, funktionshindrade, mobbade, skoltrötta elever möjlighet att byta, välja och därmed påverka sina egnas liv. Begränsa inte denna möjlighet för dessa utsatta grupper genom att förbjuda vinster i välfärden.

politikpikarSverige har av tradition varit en blandekonomi. En stor del av nyckeln till att Sverige kunna bli en välfärdsstat, med ett starkt socialt skyddsnät för alla, är just på grund av att det offentliga och det privata har arbetat sida vid sida och dragit nytta av varandras förtjänster. Undantaget har varit välfärden. Det har lett till att kvinnor halkat efter i lön, att sjukhusen har blivit offentliga kolosser som ingen har överblick över, att verksamheter helt nonchalerar sin målgrupps önskningar och behov. Att några riskkapitalister har skott sig och plockat ut orealistiska vinster, är förfärlig. de borde skämmas och straffas. Men kasta inte ut barnet med badvattnet. Vinster i välfärden är bra på många sätt, för allas vår framtid.

För oss CP-skadade har möjligheten att driva privat vård och skola, varit helt avgörande. Det är lite ironiskt, för de flesta av våra barn kommer kräva samhällets stöd hela livet. Vi är beroende av bidrag, omsorg och andra, för samhället kostsamma, sociala insatser. Det är ju tack vare socialdemokraternas folkhemstanke och sociala reformer, som vi skadade, lytta, krymplingar, fått flytta från fattighus och undantag och från 1963 fått rätt att gå i skolan. Det är ju vänsteridealen, som gjort oss till samhällsmedborgare, med fullständiga rättigheter, inte moderatslagans om frihet och egenansvar.

Så komplicerat är livet, även för skenbart hjälplösa CP-skadade barn. Vi, särskilt vi, behöver både en stark välfärds stat och möjlighet till det fria valet. Man måste inte förkasta de socialistiska rättviseidealen bara för att individens frihet också måste värderas i vårt gemensamma samhällsbygge.

bitterhet2011 var jag medlem i moderaterna. Det är jag inte längre. De har inte klarat att ta det sociala ansvaret eller ansvaret om miljö och klimatpolitik, som jag hoppats. Miljöpartiet var ett alternativ som jag övervägde, men valfrihet och möjlighet till småskalighet även i välfärden är alltför viktiga aspekter, att jag aldrig skulle kunna rösta på ett parti som hotar dem.

Som idé skulle jag vilja vara socialist, med drömmen om rättvisa och jämlikhet åt alla. Men livet har lärt mig att rättvis inte är samma för alla. Inte ens jämlikhet är samma för alla. Vi människor är individer, som kräver specialanpassning för att rättvisa och jämlikhet ska bli verklig och eftersträvansvärd. Särskild behöver samhällets svagaste grupper småskalighet och individ anpassning för att klara livet på ett drägligt sätt.

Människan utveckling baseras främst på motivation. Är vi motiverade kan vi göra under. Det offentliga är mycket viktigt för storskalig rättvisa, men storskaliga offentliga inrättningar är mycket svåra att förändra och förnya, motivationen för personalen att försöka förbättra är därför låg. För förnyelse och förändring krävs småskalighet och möjlighet till personlig vinning för att ge utrymme till motivation för förnyelse.

I spänningsfältet mellan sociala omsorg, individens fria val, rättvisa, jämlikhet, särlösningar och enskil vinning och motivation ska politiken formas. Alla dessa oförenligas saker ska rymmas. Populistiskaförenklingar leder alltid fel och riskerar att ge ett samhället som vi absolut inte vill ha.

Det finns politiska och rättsliga sätt att komma åt de som missbrukar offentliga medel, även riskkapitalister i välfärden. Sätt dit dem, förbjud dem. Men förbjud inte vinster i välfärden. Det skulle leda till ett samhälle, i alla fall jag, inte vill ha.

Vill till sist också tillägga att jag har inga ekonomiska intressen i Move & Walk, men mycket starkt engagemang, eftersom pedagogiken betyder så mycket för så många neurologiskt funktionsnedsstta, ofta med svåra skador.

Se gärna filmen, Vi  gör skillnad, 7 minuter, där jag själv medverkar.

https://vimeo.com/95081000%5B/embed%5D


Gillar du detta inlägget? Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Skriv in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Alternativt; Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan eller följa mig på Twitter

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.

 

Föräldrar till CP-skadade barn i Värmland alltmer desperata

marianneFör ett par veckor sedan träffade Landstingsråd Marianne Utterdahl föräldrar till CP-skadade barn på ett snabbt sammankallat stormöte i Karlstad. Föräldrarna krävde rätt till behandlingen Konduktiv Pedagogik, som ett komplement tillhabiliteringens insatser.

– Detta är en rättvisefråga säger en av föräldrarna, boende i andra landsting har denna rättighet.

Landdstingsråd Marianne Utterdahl blev så tagen av föräldrarnas upprördhet att hon lovade sammankalla majoriteten för en ny träff med föräldrarna

– Vi kommer att kalla föräldrarna till möte så snart vi har möjlighet, säger Marianne Utterdahl till Mullback Bloggar.

Föräldrarna känner sig dock alltmer förtvivlade.

– Snart är det sommaren och sedan är det val. Våra barn kan inte vänta. Våra barn behöver träning nu. CP-skadade barn i andra landsting har fått denna hjälp sedan 1998, säger föräldrarna.

Nu skriver föräldrarna till politikerna igen i ett desperat försök att få politikerna att lyfta frågan till sista landstingsmötet den 17 juni.

Läs föräldrarna vädjan till landstingspolitikerna. Nu ställer sig även handikapprörelsen bakom deras krav.

kuvertTill

Värmlands landstingsråd –                  

Möte angående Konduktiv Pedagogik

Förslag på dag – Måndag 16 juni kl 16.30 (ert förslag?)

Var – Landstingshuset? eller Scandic city

Vi är medvetna om att vår senaste inbjudan till möte kom er landstingspolitiker tillhanda väl sent, därför vill vi nu bjuda in till ytterligare ett möte!

Vi vill att ni ska kunna ha möjlighet att delta. Vi önskar därför ett nytt möte, där fler av er landstingspolitiker har möjlighet att närvara. Vi vill gärna berätta våra erfarenheter samt bemöta era tankar och funderingar kring konduktiv pedagogik. Det ären väldigt viktig fråga för oss och för våra barns framtid. Pedagogiskträning genom konduktiv pedagogik gör attvåra barn ges chansen att utvecklas till sin fulla potential.

Vi anser att vi föräldrar inte ska tvingas betala för våra barns träning och rehabilitering med våra besparingar. Vi har privat inte råd att betala denna träning så ofta som det behövs och barnen får därför inte möjligheten till träning och rehabilitering på grund av att vi familjer i stor utsträckning inte har ekonomisk möjlighet!

Ska våra barn inte ges chansen att utvecklas? Ska vi 20 familjer tvingas att flytta till ett annat landsting för att våra barn ska få den hjälp de behöver? Vi vill gärna diskutera med er för att komma fram till en bra lösning!

Vi vill i framtiden känna känna att landstinget i Värmland stöttar våra barn i deras fortsatta utveckling! Vi tror på våra barns framtida utveckling med rätt stöttning och vi hoppas att ni också vågar tro på dem!

Mvh

Familjer med barn med cerebral pares genom

Anna Allvin, Anna Hagelin, Johanna Hegmo, Maria Skinnargård och Elin Granrud samt

Tone Nicolaisen, RBU

Erika Janske, RBU


Gillar du detta inlägget? Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Skriv in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Alternativt; Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan eller följa mig på Twitter

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.

Fakta – För att landstingspolitikerna ska kunna besluta om rättvisa för de övergivna CP-skadade barnen

För att politikerna ska kunna ta beslut snabbt presenteras här nedan fakta som beslutsunderlag.

fakta 3FAKTA om habilitering  och Konduktiv Pedagogik

Ingen behandlingsform inom habiliteringens verksamhetsområde är evidensbaserad behandling.

På Föreningen Sveriges Habiliteringschefers hemsida finns ett flertal av habiliteringens interventioner evidens utredda, med resultatet att samtliga saknar evidens eller att evidensen är mycket svag. De flesta interventioner rekommenderas ändå av habiliteringscheferna, dock utan att motivera varför.

Se http://www.habiliteringschefer.se/ebh/ebh.html

Vad vetenskapen säger om Konduktiv Pedagogik (KP)

Konduktiv Pedagogik (KP) är inte utrett av Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Däremot har Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) utrett KP. De skriver:

”behandling enligt Conductive Education, liksom enligt Move & Walk och Petö / upplevs / mycket positiv av många föräldrar.”

Vad jag förstår placerar denna slutsats Conductive Education (engelskan uttryck för KP) i en unik position, vilket skulle kunna tolkas som evidens, om man inte enbart söker medicinsk säkerställd evidens.

Ingen annan intervention inom habiliteringen arbetsfält uppvisar den typen av säkerställd och i ett flertal vetenskapliga sammanhang, verifierad evidens.

fakta 4Dock konstaterar SBU att:

”Sammanfattningsvis visar ingen studie skillnader i några av de undersökta variablerna mellan de barn som behandlats med Condutive Education jämfört med de som fått annan sjukgymnastisk behandling.”

Det finns alltså en mycket stor diskrepans mellan de medicinskt mätbara resultaten av KP och de resultat målgruppen upplever att KP ger.

Svagt svenskt forskarintresse

Sverige har en stor forskning inom neurologiska funktionshinder i allmänhet och CP i synnerhet. Ändå har den medicinska forskningen inte utrett eller försökt förstå diskrepansen mellan de medicinskt svaga resultat och den mycket positiva patientupplevelsen. Varför väljer en stor del av målgruppen KP trots att KP kräver både ekonomiska och praktiska uppoffringar, till skillnad från habiliteringens insatser, är tyvärr en obesvarad fråga.

Politiker i Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Blekinge, Jönköping med flera landsting har valt att beakta patientgruppens valfrihets önskan och därför upphandlat KP, som komplement till Habiliteringens insatser. Ofta har detta skett mot den egna förvaltningens rekommendationer.

Understrykas igen bör att habiliteringens insatser och rekommendationer INTE baseras på evidens utan enbart på tradition och organisatoriska val.

Sociologisk forskning visar organisatoriska problem

Att det alltså finns en mycket stor diskrepans mellan de medicinskt mätbara resultaten av KP och de resultat målgruppen upplever att KP har vetenskapligt utretts av Ulla Bohlin, som skrivit den sociologiska doktorsavhandlingen HABILITERING I FOKUS.

fakta 6Ulla Bohlin skriver:

”Habiliteringsenheter från norr till söder uppvisar stora likheter och habilitering sker i en standardiserad organisatorisk kontext. Man kan säga att isomorfi råder på det institutionella fältet, även om varje habiliteringsenhet givetvis har unika drag, något som t.ex. Möller och Nyman (2003) påpekar.”

Bohlin konstaterar alltså att habiliteringarna ser likadant ut över hela landet. Varför?

Bohlin utreder frågan:

”Visionen om det tvärprofessionella teamet kan jämföras med en hypotetisk alternativ tankefigur där flera olika kompetenser skulle kunna bäras av färre professionella företrädare eller ett slags allmänt habiliteringsansvarig. En annan möjlighet vore att varje diagnosgrupp erbjöds kontakt med en eller några personer med specialkunskap om vederbörande funktionsnedsättning. Träningsmetoden konduktiv pedagogik som presenterats i kapitel 6 är ett exempel på ett arbetssätt som går på tvärs mot idén om det multiprofessionella teamet. Conductorn assisterad av conductorstudenter och föräldrar leder här träningsarbetet med barnet och i conductorns professionella yrkesroll sammansmälts olika kompetenser: pedagogik, medicin, psykologi och rörelsebehandling (Sutton 1986b). Föreställningarna om god behandling bygger här på en annan logik vilket jag menar får betydelse när denna alternativa metod jämförs med habiliteringen. Föreställningen om tvärprofessionalitet i habiliteringen kan till och med framstå som en institutionaliserad myt ifall det visar sig att idén om tvärprofessionalitet inte självklart är överlägsen andra tänkbara organisationsmodeller.”

fakta 5Även SBUs huvudinvändning mot KP går i linje med detta:

” I princip kan många moment som används inom KP inkorporeras i den vanliga habiliteringen, vilket också gäller för många habiliteringsprogram redan idag. Däremot skulle ett införande av hela konceptet innebära komplikationer för den nuvarande habiliteringsorganisationen. Man skulle då bryta ut en stor diagnosgrupp, dvs barn med CP, och inrätta särskilda grupper eller skolklasser för dem.”

Enligt alla kända undersökningar och utredning går det inte att konstatera om habiliteringens insatser är effektivare än KP. Medicinska belägg saknas.

Att KP inte används inom habiliteringen är av organisatoriska orsaker enligt SBU och Ulla Bohlin.

Vilka fakta baserar de landsting som inte upphandlar KP sina ställningstagande på? Har Barnkonventions paragraf om att ta hänsyn till barnets bästa värderats i detta sammanhang?

Flera föräldrar och vuxna CP-skadade, som jag varit i kontakt med, säger att habiliteringen anser att det inte finns något patientintresse för KP i dessa landsting. Detta stämmer inte, flera patienter från alla dessa landsting betalar själva, denna relativt dyra behandling och reser till Stockholm, Göteborg och Malmö, där träningen finns för närvarande.

Att habiliteringen, som homogen organisation regelmässigt negligerar målgruppens efterfrågan, finns vetenskapligt utrett:

Ulla Bohlin skriver:

”En talande tystnad

Flera av de intervjuade menar att frågan om metoden konduktiv pedagogik är omgärdad av tystnad i habiliteringsorganisationen. En psykolog, Pernilla, konstaterar helt enkelt att ”konduktiv pedagogik är ju inte en fråga längre”. Frågan finns inte på agendan trots att vissa familjer reser till Move & Walk med sina barn. Detta ”tigs ihjäl” menar psykologkollegan Patricia, man är upptagen av vad som händer i den egna organisationen. Kanske uppfattas CE snarare som en konkurrent än ett komplement vilket gör frågan känslig reflekterar hon. Föräldrar talar inte med personalen eller vice versa menar hon: ”Vi vet att de åker iväg men vi bryr oss inte”. Sjukgymnasten Siv berättar att teamet ska godkänna Move & Walk-vistelserna och att det ska framgå i habiliteringsplanen ”att det är bra för dem att vara på Move & Walk”, oavsett om hon eller kollegor är skeptiska. Jag frågar:

I: Men ponera att ni skulle tycka att här är det någon som visserligen väldigt gärna vill åka, och alla är inställda på det kring barnet, men ni tycker inte att det är rätt. Vad gör ni då? Siv: Vi skriver på att papperna ändå. Alltså så illa är det. Vi skriver medvetet på, vi läser inte papperna överhuvudtaget kan man säga. Vi tänker att familjerna åker dit för att träffa andra familjer, dom åker dit på sociala premisser och det kan ju vara bra för dem. Sen att de själva säger att det är för träningen, det tycker vi inte”

fakta visste duVAD ÄR KP

KP är en specialpedagogik med medicinskterapeutisk grund.

Inom KP ingår pedagogiska, sociala, kognitiva och psykologiska mål för den enskilde patienten. Inget av dessa områden är viktigare än något annat, utan utvecklas och utvärderas parallellt.

De fysiska problem som den neurologiska skadan orsakar lindras och behandlas, enligt alla vetenskapliga utvärderingar, lika effektiv med KP, som med någon annan befintlig behandlingsform.

En detalj anmärkning är att de nya färdigheter, som en patient uppnår under en KP-period måste följas upp eller användas i vardagen, för att de nyvunna kunskaperna ska bli bestående. Därför finns det ett stort behov från familjerna att få kunna ha tätare intervaller mellan KP-perioderna, för de själva ser att barnen utvecklas mer under, men även mellan perioderna. Många familjer bekostar därför själva KP-preioder utöver de de får bekostade av landstingets upphandling.

INTENSIVTRÄNING

KP har INGET med intensivträning att göra. KP är en specialpedagogik för att utveckla den nerologiskt funktionshindrade personens förmåga att hantera sig själv och sin omgivning.

Det finns många olika sorters intensiv träning. Den mest spridda på senare år är NIT, (kallas MTF i Stockholm):

NITs huvud uppgift är att visa nätverket runt barnet, hur man kan uppmuntra barnet till att funktionell träning. Den funktionella träningen är att låta barnen själv göra saker efter bästa förmåga. Om nya förmågor uppstår spontant ska de uppmuntras.

En annan form av intensivträning är sjukgymnastik, styrkträning, stretching mm.

Den funktionella intensiv träningen uppvisar tendens till att kunna bli medicinskt evidensbaserad, alltså bevisad effektiv 2-4 år efter träningen påbörjades. Vad som sker efter längre tid undersöks inte, men vi äldre CP-skadade vet.

Denna funktionella träning påminner mycket om den träning vi CP-skadade barn utsattes för på 1970-talet, där vi lärde oss att göra saker efter bästa förmåga, utan att någon pedagogiskt  korrigerade oss eller hjälpte oss att använda kroppen på ett mer skonsamt sätt. Detta i tron att de förmågor vi lärde oss spontant, skulle bli mer automatiska.

Visst lärde vi oss saker, men ett faktum är, de förslitningar och ökade spänningar denna träning orsakade.

KP har funnits i 15 år i Sverige. Inga indikerat att KP har orsakat eller förvärrat problemen, vare sig på lång eller kort sikt finns belagda.

fakta 2UTÖKAD MÅLGRUPP

Under de senaste åren ser vi en tendens att neurologen på Karolinska Institutet och även habiliteringen i Stockholm skickar barn och vuxna till KP, som har andra diagnoser än CP-skada.

De bedömer att KP har mycket att tillföra även dessa patienter. Också internationellt används KP för alla neurologiska funktionsnedsättningar.

BEHOV AV EVIDENS

Som framgått av denna utredning, finns faror i att förlita sig på evidens om man inte vet vad som mäts eller vad som bör mätas.

Behovet av evidens och utvärdering är dock uppenbar. Det är inte rimligt att verksamheter ska få finnas kvar av tradition. Behovet, efterfrågan och nöjdhetsgrad måste få styra. Vid en sådan utvärdering skulle flera insatser inom habiliteringen behöva ifrågasättas.

Att utveckla sjukgymnastiska intensivträningsformer för neurlogiskt funktionshindrade kräver ansvar och förståelse för hela människan.

Det finns många sätt att träna sjukgymnastik intensivt. Vilka långsiktiga konsekvenser intensiv sjukgymnastik har på neurologiskt funktionshindrade finns inte alls utvärderat. Däremot finns många försök som avslutats i förtid, eller runnit ut i sanden.

KP är utvärderat och med evident säkerhet belagt att det saknar risker eller komplikationer. KP har också en lång obruten och beprövad tradition sedan 1997 i Sverige och sedan 1940-talet internationellt.

KP har inte karaktär av intensivträning. Det är en specialpedagogik, där det terapeutiska momentet, behandlingen av kroppsskadan, endast är en del av behandlingen.

KP är en livsstil som används också mellan perioderna. Att KP i Sverige benämns som intensivträning, beror på att upphandlingsavtalen i Sverige utformats i 4 veckors perioder. Ser man internationellt, används KP oftare i kontinuerliga behandlingsmodeller, vilket är en stark rekommendation inför kommande upphandlingar.

fakta 1Denna patiengrupp har drabbats och drabbas ständigt att kraven på evidens för vården åsidosätts och att de evidenskrav som ställs är medicinska. När det i själva verket är specialpedagogiska, social och psykologiska evidenskrav som skulle gagna utvecklingen av behandlingen för denna patientgrupp.

Tyvärr finns endast en medicinsk förståelse inom hab och hos forskarna. Specialpedagogisk kompetens saknas helt inom expertisen för detta patientområdet.

Det är därför ofta lättare att få förståelse för målgruppens behov bland politiker, än bland de medicinska experter som borde vara politikerna rådgivare med insikt i målgruppens behov och efterfrågan.


Gillar du detta inlägget?
 Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan 

Följa mig på Twitter

Eller skriva in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.

Fakta – För att landstingspolitikerna ska kunna besluta om rättvisa för de övergivna CP-skadade barnen

Föräldrarna i Värmland har krävt Konduktiv Pedagogik i många år, utan vare sig politiker eller sjukvårdens habilitering har lyssnat eller ännu mindre hörsammat.

Igår hade de en stor manifestation och både politiker och sjukvårdens chefstjänstemän kom för att lyssna.

– Det är hög tid att Värmlands Landsting inför Konduktiv Pedagogik, säger Anna Allvin, mamma till CP-skadade barn. Nu hoppas vi att det snabbt blir en förändring, så att vi får samma rättigheter, som i övriga Sverige, för våra barns skull.

För att politikerna ska kunna ta beslut snabbt presenteras här nedan ett beslutsunderlag.

fakta 3FAKTA om habilitering  och Konduktiv Pedagogik

Ingen behandlingsform inom habiliteringens verksamhetsområde är evidensbaserad behandling.

På Föreningen Sveriges Habiliteringschefers hemsida finns ett flertal av habiliteringens interventioner evidens utredda, med resultatet att samtliga saknar evidens eller att evidensen är mycket svag. De flesta interventioner rekommenderas ändå av habiliteringscheferna, dock utan att motivera varför.

Se http://www.habiliteringschefer.se/ebh/ebh.html

Vad vetenskapen säger om Konduktiv Pedagogik (KP)

Konduktiv Pedagogik (KP) är inte utrett av Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Däremot har Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) utrett KP. De skriver:

”behandling enligt Conductive Education, liksom enligt Move & Walk och Petö / upplevs / mycket positiv av många föräldrar.”

Vad jag förstår placerar denna slutsats Conductive Education (engelskan uttryck för KP) i en unik position, vilket skulle kunna tolkas som evidens, om man inte enbart söker medicinsk säkerställd evidens.

Ingen annan intervention inom habiliteringen arbetsfält uppvisar den typen av säkerställd och i ett flertal vetenskapliga sammanhang, verifierad evidens.

fakta 4Dock konstaterar SBU att:

”Sammanfattningsvis visar ingen studie skillnader i några av de undersökta variablerna mellan de barn som behandlats med Condutive Education jämfört med de som fått annan sjukgymnastisk behandling.”

Det finns alltså en mycket stor diskrepans mellan de medicinskt mätbara resultaten av KP och de resultat målgruppen upplever att KP ger.

Svagt svenskt forskarintresse

Sverige har en stor forskning inom neurologiska funktionshinder i allmänhet och CP i synnerhet. Ändå har den medicinska forskningen inte utrett eller försökt förstå diskrepansen mellan de medicinskt svaga resultat och den mycket positiva patientupplevelsen. Varför väljer en stor del av målgruppen KP trots att KP kräver både ekonomiska och praktiska uppoffringar, till skillnad från habiliteringens insatser, är tyvärr en obesvarad fråga.

Politiker i Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Blekinge, Jönköping med flera landsting har valt att beakta patientgruppens valfrihets önskan och därför upphandlat KP, som komplement till Habiliteringens insatser. Ofta har detta skett mot den egna förvaltningens rekommendationer.

Understrykas igen bör att habiliteringens insatser och rekommendationer INTE baseras på evidens utan enbart på tradition och organisatoriska val.

Sociologisk forskning visar organisatoriska problem

Att det alltså finns en mycket stor diskrepans mellan de medicinskt mätbara resultaten av KP och de resultat målgruppen upplever att KP har vetenskapligt utretts av Ulla Bohlin, som skrivit den sociologiska doktorsavhandlingen HABILITERING I FOKUS.

fakta 6Ulla Bohlin skriver:

”Habiliteringsenheter från norr till söder uppvisar stora likheter och habilitering sker i en standardiserad organisatorisk kontext. Man kan säga att isomorfi råder på det institutionella fältet, även om varje habiliteringsenhet givetvis har unika drag, något som t.ex. Möller och Nyman (2003) påpekar.”

Bohlin konstaterar alltså att habiliteringarna ser likadant ut över hela landet. Varför?

Bohlin utreder frågan:

”Visionen om det tvärprofessionella teamet kan jämföras med en hypotetisk alternativ tankefigur där flera olika kompetenser skulle kunna bäras av färre professionella företrädare eller ett slags allmänt habiliteringsansvarig. En annan möjlighet vore att varje diagnosgrupp erbjöds kontakt med en eller några personer med specialkunskap om vederbörande funktionsnedsättning. Träningsmetoden konduktiv pedagogik som presenterats i kapitel 6 är ett exempel på ett arbetssätt som går på tvärs mot idén om det multiprofessionella teamet. Conductorn assisterad av conductorstudenter och föräldrar leder här träningsarbetet med barnet och i conductorns professionella yrkesroll sammansmälts olika kompetenser: pedagogik, medicin, psykologi och rörelsebehandling (Sutton 1986b). Föreställningarna om god behandling bygger här på en annan logik vilket jag menar får betydelse när denna alternativa metod jämförs med habiliteringen. Föreställningen om tvärprofessionalitet i habiliteringen kan till och med framstå som en institutionaliserad myt ifall det visar sig att idén om tvärprofessionalitet inte självklart är överlägsen andra tänkbara organisationsmodeller.”

fakta 5Även SBUs huvudinvändning mot KP går i linje med detta:

” I princip kan många moment som används inom KP inkorporeras i den vanliga habiliteringen, vilket också gäller för många habiliteringsprogram redan idag. Däremot skulle ett införande av hela konceptet innebära komplikationer för den nuvarande habiliteringsorganisationen. Man skulle då bryta ut en stor diagnosgrupp, dvs barn med CP, och inrätta särskilda grupper eller skolklasser för dem.”

Enligt alla kända undersökningar och utredning går det inte att konstatera om habiliteringens insatser är effektivare än KP. Medicinska belägg saknas.

Att KP inte används inom habiliteringen är av organisatoriska orsaker enligt SBU och Ulla Bohlin.

Vilka fakta baserar de landsting som inte upphandlar KP sina ställningstagande på? Har Barnkonventions paragraf om att ta hänsyn till barnets bästa värderats i detta sammanhang?

Flera föräldrar och vuxna CP-skadade, som jag varit i kontakt med, säger att habiliteringen anser att det inte finns något patientintresse för KP i dessa landsting. Detta stämmer inte, flera patienter från alla dessa landsting betalar själva, denna relativt dyra behandling och reser till Stockholm, Göteborg och Malmö, där träningen finns för närvarande.

Att habiliteringen, som homogen organisation regelmässigt negligerar målgruppens efterfrågan, finns vetenskapligt utrett:

Ulla Bohlin skriver:

”En talande tystnad

Flera av de intervjuade menar att frågan om metoden konduktiv pedagogik är omgärdad av tystnad i habiliteringsorganisationen. En psykolog, Pernilla, konstaterar helt enkelt att ”konduktiv pedagogik är ju inte en fråga längre”. Frågan finns inte på agendan trots att vissa familjer reser till Move & Walk med sina barn. Detta ”tigs ihjäl” menar psykologkollegan Patricia, man är upptagen av vad som händer i den egna organisationen. Kanske uppfattas CE snarare som en konkurrent än ett komplement vilket gör frågan känslig reflekterar hon. Föräldrar talar inte med personalen eller vice versa menar hon: ”Vi vet att de åker iväg men vi bryr oss inte”. Sjukgymnasten Siv berättar att teamet ska godkänna Move & Walk-vistelserna och att det ska framgå i habiliteringsplanen ”att det är bra för dem att vara på Move & Walk”, oavsett om hon eller kollegor är skeptiska. Jag frågar:

I: Men ponera att ni skulle tycka att här är det någon som visserligen väldigt gärna vill åka, och alla är inställda på det kring barnet, men ni tycker inte att det är rätt. Vad gör ni då? Siv: Vi skriver på att papperna ändå. Alltså så illa är det. Vi skriver medvetet på, vi läser inte papperna överhuvudtaget kan man säga. Vi tänker att familjerna åker dit för att träffa andra familjer, dom åker dit på sociala premisser och det kan ju vara bra för dem. Sen att de själva säger att det är för träningen, det tycker vi inte”

fakta visste duVAD ÄR KP

KP är en specialpedagogik med medicinskterapeutisk grund.

Inom KP ingår pedagogiska, sociala, kognitiva och psykologiska mål för den enskilde patienten. Inget av dessa områden är viktigare än något annat, utan utvecklas och utvärderas parallellt.

De fysiska problem som den neurologiska skadan orsakar lindras och behandlas, enligt alla vetenskapliga utvärderingar, lika effektiv med KP, som med någon annan befintlig behandlingsform.

En detalj anmärkning är att de nya färdigheter, som en patient uppnår under en KP-period måste följas upp eller användas i vardagen, för att de nyvunna kunskaperna ska bli bestående. Därför finns det ett stort behov från familjerna att få kunna ha tätare intervaller mellan KP-perioderna, för de själva ser att barnen utvecklas mer under, men även mellan perioderna. Många familjer bekostar därför själva KP-preioder utöver de de får bekostade av landstingets upphandling.

INTENSIVTRÄNING

KP har INGET med intensivträning att göra. KP är en specialpedagogik för att utveckla den nerologiskt funktionshindrade personens förmåga att hantera sig själv och sin omgivning.

Det finns många olika sorters intensiv träning. Den mest spridda på senare år är NIT, (kallas MTF i Stockholm):

NITs huvud uppgift är att visa nätverket runt barnet, hur man kan uppmuntra barnet till att funktionell träning. Den funktionella träningen är att låta barnen själv göra saker efter bästa förmåga. Om nya förmågor uppstår spontant ska de uppmuntras.

En annan form av intensivträning är sjukgymnastik, styrkträning, stretching mm.

Den funktionella intensiv träningen uppvisar tendens till att kunna bli medicinskt evidensbaserad, alltså bevisad effektiv 2-4 år efter träningen påbörjades. Vad som sker efter längre tid undersöks inte, men vi äldre CP-skadade vet.

Denna funktionella träning påminner mycket om den träning vi CP-skadade barn utsattes för på 1970-talet, där vi lärde oss att göra saker efter bästa förmåga, utan att någon pedagogiskt  korrigerade oss eller hjälpte oss att använda kroppen på ett mer skonsamt sätt. Detta i tron att de förmågor vi lärde oss spontant, skulle bli mer automatiska.

Visst lärde vi oss saker, men ett faktum är, de förslitningar och ökade spänningar denna träning orsakade.

KP har funnits i 15 år i Sverige. Inga indikerat att KP har orsakat eller förvärrat problemen, vare sig på lång eller kort sikt finns belagda.

fakta 2UTÖKAD MÅLGRUPP

Under de senaste åren ser vi en tendens att neurologen på Karolinska Institutet och även habiliteringen i Stockholm skickar barn och vuxna till KP, som har andra diagnoser än CP-skada.

De bedömer att KP har mycket att tillföra även dessa patienter. Också internationellt används KP för alla neurologiska funktionsnedsättningar.

BEHOV AV EVIDENS

Som framgått av denna utredning, finns faror i att förlita sig på evidens om man inte vet vad som mäts eller vad som bör mätas.

Behovet av evidens och utvärdering är dock uppenbar. Det är inte rimligt att verksamheter ska få finnas kvar av tradition. Behovet, efterfrågan och nöjdhetsgrad måste få styra. Vid en sådan utvärdering skulle flera insatser inom habiliteringen behöva ifrågasättas.

Att utveckla sjukgymnastiska intensivträningsformer för neurlogiskt funktionshindrade kräver ansvar och förståelse för hela människan.

Det finns många sätt att träna sjukgymnastik intensivt. Vilka långsiktiga konsekvenser intensiv sjukgymnastik har på neurologiskt funktionshindrade finns inte alls utvärderat. Däremot finns många försök som avslutats i förtid, eller runnit ut i sanden.

KP är utvärderat och med evident säkerhet belagt att det saknar risker eller komplikationer. KP har också en lång obruten och beprövad tradition sedan 1997 i Sverige och sedan 1940-talet internationellt.

KP har inte karaktär av intensivträning. Det är en specialpedagogik, där det terapeutiska momentet, behandlingen av kroppsskadan, endast är en del av behandlingen.

KP är en livsstil som används också mellan perioderna. Att KP i Sverige benämns som intensivträning, beror på att upphandlingsavtalen i Sverige utformats i 4 veckors perioder. Ser man internationellt, används KP oftare i kontinuerliga behandlingsmodeller, vilket är en stark rekommendation inför kommande upphandlingar.

fakta 1Denna patiengrupp har drabbats och drabbas ständigt att kraven på evidens för vården åsidosätts och att de evidenskrav som ställs är medicinska. När det i själva verket är specialpedagogiska, social och psykologiska evidenskrav som skulle gagna utvecklingen av behandlingen för denna patientgrupp.

Tyvärr finns endast en medicinsk förståelse inom hab och hos forskarna. Specialpedagogisk kompetens saknas helt inom expertisen för detta patientområdet.

Det är därför ofta lättare att få förståelse för målgruppens behov bland politiker, än bland de medicinska experter som borde vara politikerna rådgivare med insikt i målgruppens behov och efterfrågan.


Gillar du detta inlägget?
 Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan 

Följa mig på Twitter

Eller skriva in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.

Tack alla politiker i landstingsfullmäktige i Blekinge

Jag träffar Kristin och Kornelia Pettersson, sista dagen på årets träningsperiod.
Det har varit mycket fram och tillbaka i media vad gäller Konduktiv Pedagogik, träning för CP-skadade och andra neurolohiskt funktionsnedsatta i Bleking de senaste 3 åren. Nu har dock politikerna gjort ett omtag och beslutat om en kraftig utökning av resurserna istället för en planerad nedläggning.

– Är ni glada?

2014-04-14 11.37.58– Man tror knappt att det är sant, säger Kristin Pettesson mamma till CP-skadade Kornelia.

Från och med 1 mars i år har alla barn, ungdomar och nu även vuxna rätt att få behandling enligt konduktiv pedagogik i Blekinge, som ett komplement till landstingets egen habilitering. Dessutom är anslagen  höjda, så det inte ska bli lottdragning om platserna, som det ibland varit förut.

– Med tillskottet av pengar hoppas vi på att kunna erbjuda de som vill få en vistelse utan att hamna i diskussion om det finns pengar kvar av årets tilldelning eller ej, säger habiliteringschef Maj-Lis Olsson.

– Det blev precis som vi önskade, skrattar Kristin och kramar om sin dotter.

Kristin har tillsammns med flera andra föräldrar kämpat sedan 2011, för att deras barn ska få behålla rätten till Kondutiv Pedagogisk träning. Äntligen är den långa kampen över. Och de VANN.

– Det är som man vill tacka alla politiker för att de lyssnade på oss föräldrar. Hoppas de förstår hur viktiga deras beslut är för oss och att de känner att de gjort något BRA. Barnen ser det ju inte som träning, det är deras dagis.

Nu är det dags att åka hem till från de 4 träningsveckorna i Göteborg till Ronneby, där övriga familjen väntar på gården med hästar som njuter av det späda gröna i den tidiga våren.

lamm– Det är alltid med blandade känslor man åker hem efter en period här, säger Kristin och tittar på sin dotter. Det här är ju hennes värld. Hon får hjälp att leka och utvecklas. Det är hennes dagis. Hon trivs här. Om hon fick bestämma, så är det så här livet skulle se ut, med lek och träning varje dag.

– Längtar hon inte hem? undrar jag

– Jo, det är klart. Längtar du till pappa och hästarna, fåren och de små lammen?

– Det är klart jag gör, nickar Kornelia.

– Det jag menar, fortsätter Kristin, är att när vi kommer hem får vi föräldrar ta ansvaret för Kornelias  utveckling. Vi gör det gärna och vi har ju kunskapen att hjälpa henne på rätt sätt. Det har vi fått lära oss under de perioder vi varit på Move & Walk och tränat Konduktiv Pedagogik. Men det är mycket arbete, därför vill vi att  konduktiv pedagogik används på Kornelias förskola också. Våra ledord jag vill, jag kan, jag ska. Det ska gå.

vårenI tidigare inlägg på denna blogg har jag skrivit om hur Ronneby kommun inte har låtit Kornelias assistenter åka på vidareutbildning i Konduktiv Pedagogik denna period.

Mamma och dotter, båda lika glada för att åka hem och för de nya framgångarna. De hoppar in i bilen, i den värmande vårsolen för att åka till Bleking.

– Äntligen hem till hästarna, djur betyder mycket, ropar Kristin genom den nedvevade bilrutan. Bort bra, men hemma bäst. Det är jätteviktigt att få komma hit, bo här och ha tid att umgås med likasinnade. Vi vill tillbaka både Kornelia och jag, men nu ska vi hem, hem till Blekinge.

hästar bokskog

 

 

Röda fanor – ett hot mot sveriges verkliga underklass

röda fanorSå har det varit 1 maj igen. En helgdag till arbetarrörelsens ära. En folkrörelse som verkligen varit viktig för att förbättra villkoren för en stor förtryckt underklass.

Socialdemokratin tycks dock numer ha blivit ett borgerligt parti, i alla fall om man granskar de förslag de lägger och de tal de höll på 1 maj.

Västerpartiet är det enda socialistiska partiet som förtfarande slåss för arbetarklassen. Men denna kamp känns ändå väldigt gammaldags. Arbetarklassen är inte längre någon utsugen underklass.

De generella lösningar som vänstern presenterar som politiska rättviselösningar, fungerar om det är stora grupper som är utsugna och fattiga. De enda stora grupper, som behöver bättre stöd från samhället är väl änkepensionärer och ensamstående mammor nu för tiden. För dessa grupper skulle generella politiska lösningar fungera.

Men den verkliga underklassen i Sverige saknar klasstillhörighet eller tillhör många klasser samtidigt. Långtidssjuka, psykiskt sjuka, invandrargrupper och funktionshindrade. Dessa grupper är individer som är svåra att klassificera för att de problem de har ofta är helt unika för varje invid.

När Vänstern föreslår att stoppa vinster i välfärden och därmed förbjuda privata skolor och privat sjukvård, är det ett hot mot Sveriges verkliga underklass.

utsattaMöjligheten att starta privata skolor och vårdföretag har gett i alla fall invandrargrupper och funktionshindrade möjlighet till specialasnpassning. Äntligen har vi Neurologiskt funktionshindrade fått skolor och behandling, som är anpassad till våra behov och önskemål. Detsamma gäller för flera invandrargrupper, som kunnat öppna skolor för att deras kultur och tradition ska bli en naturlig den av Sverige.

Om nu Vänstern förbjuder privata skolor och privat vård, ska vi då åter tvinga in i generella lösningar, till allmän vård och skola, som är bra, rättvist och jämlikt för det stora flertalet, men som förstör och försvårar livet före de verkligt utsatta, den undangömda och glömda svenska underklassen.

Gillar du detta inlägget?
Det kommer ett nytt varje dag. Håll koll på bloggen via mail, Facebook eller Twitter

Vi är inte sjuka. Vi är normala, men vi behöver extra pedagogiskt stöd för att utvecklas

verenskapsmanEtt neurotiskt funktionshinder är ingen sjukdom som kan läkas med tiden. Det är en skada som till och med svårt att mildra symptom med medicinska insatser. Varför?

Ett neurotiskt funktionshinder är mångfacetterat och påverkar många områden. Även om två personer har en tillsynes exakt likadan skada, båda är rullstolsbundna, så kan detta påverka de båda personerna på helt olika sätt. För den ena kan rörelsehindret vara det svåra, att inte kunna förflytta sig till toa mm. För den andra är de ofrivilliga rörelserna huvudproblemet, eftersom det påverkar förhållandet till andra människor, något han tycker är viktigt.

Medicinska insater är alltid generella. Ur en medicinsk bedömning behöver båda dessa patienter behandlas för sina ofrivilliga rörelser. Låt oss anta att de därför medicineras med stesolid.

Ska stesolidens effekt utvärderas medicinskt, mäts i första hand om skakningarna går ner. Det finns också instrument för att utvärdera rörelseförmåga både för stora rörelser och finmotoriska. Men om medicineringen gör att person A får lättare att gå på toa eller om person B får ett rikare socialt liv, är en annan fråga.

Medicinskt vetenskapliga säkerställda evident finns inte för några insatser vad gäller neurologiskt funktionsnedsatta över huvudtaget. Det går inte att säkerställa ens att stesolid är en generellt bra behandling för atetos, skakningar, men för vissa funkar det mycket bra, ibland.

Ännu mycket svårare skulle det vara att fastställa medicinska evident för om en behandling är effektiv för att förbättra det sociala livet eller för att gå på toan. Sådana aspekter värderas sällan i medicinskt vetenskapliga sammanhang.

verenskapEn insats som medicinskt utvärderas utifrån en aspekt, påverkar alltså även många aspekter som inte utvärderas. Ett stort dilemma är att neurologiska funktionsnedsättning är en livslång skada, inte en sjukdom, ändå utvärderas de insatser vi erbjuds medicinskt. Men det vi verkligen behöver ha hjälp med och vill ha hjälp med är att lära oss att leva med skadan hela livet. Vi är inte sjuka. Vi är normala, men vi behöver extra pedagogiskt stöd för att utvecklas.

Visst behövs medicinska insatser också, för att avhjälpa de problem som är medicinska. Men för att lära sig leva med ett neurologiskt funktionshinder krävs också pedagogisk hjälp.

Medicinsk evidens är ett allt för trubbigt utvärderingsinstrument, för att utvärdera insatser för neurologiskt funktionsnedsatta.

Det är viktigt att komma ihåg att de små tillsynses obetydlig saker man lär sig, i själva verket är de viktigaste för just den människans upplevelse av sig själv. Det gäller alla, inte bara neurologiskt funktionsnedsatta, att upptäcka egna förmågor, hur obetydliga de än är, är en upplevelse som behövs för att kunna omfatta förståelsen av att man tillhör livet. Sådant är svårt att mäta med medicinska metoder

Translate »