Labero, Labero och Labero igen, magi eller tillfälligheter

Veckan som gick.

På en av de lunchrestaurnger där vi ofta avnjuter vår lunch, får vi ofta magiskt god mat. Det är Sebastian som är kock, son till den berömde stjärnkocken och TV-personligheten, Leif Mannerström. För någon vecka sedan var det dubbelt magiskt på restaurangen, då Labero var en av gästerna.

Jag hälsade på Labero och han kände igen mig och mindes till och med mitt namn, fast det var 21 år sedan vi arbetade tillsammans. Joe Labero medverkade med ett centralt illusionsnummer i min långfilm; Illusioner.

Ett par dagar senare gick min fru och jag på bio. Vi blev sittande intill… Ja, gissa vem, Joe Labero. Efter att aldrig stött på varandra på 21 år. Nu 2 gånger på ett par dagar.

Hela  denna veckan har min fru och jag varit på turné för den goda saken. Vi har åkt Sverige runt och träffat föräldrar som kämpar för att deras barn ska få rätt vård. Vi har besökt Karlskoga, Örebro, Uppsala och Stockholm. Mycket mer i kommande inlägg de närmaste veckorna, om dessa fantastiska föräldrar.

Man blir både imponerad och mycket känslomässigt berörd över dessa möten. Hur de orkar vända ut och in på sig själva och lyfta sig själva i håret för att ge sina barn det de behöver.

Vi beslöt att se om det fanns några biljetter kvar till begivenheten på Uppsala konserthus, som åkte förbi på väg till vårt hotell. En konsert skulle vara precis vad vi behövde för att rensa tankarna och koppla av. Vi gick till biljettkassan för att ta reda på vad de gav i kväll.

– Det är Labero, som har show i 2 dagar.

Labero. En fantastisk man, som till och med trollar fram sig själv, gång efter gång.

GLAD PÅSK