Tack alla politiker i landstingsfullmäktige i Blekinge
Jag träffar Kristin och Kornelia Pettersson, sista dagen på årets träningsperiod.
Det har varit mycket fram och tillbaka i media vad gäller Konduktiv Pedagogik, träning för CP-skadade och andra neurolohiskt funktionsnedsatta i Bleking de senaste 3 åren. Nu har dock politikerna gjort ett omtag och beslutat om en kraftig utökning av resurserna istället för en planerad nedläggning.
– Är ni glada?
– Man tror knappt att det är sant, säger Kristin Pettesson mamma till CP-skadade Kornelia.
Från och med 1 mars i år har alla barn, ungdomar och nu även vuxna rätt att få behandling enligt konduktiv pedagogik i Blekinge, som ett komplement till landstingets egen habilitering. Dessutom är anslagen höjda, så det inte ska bli lottdragning om platserna, som det ibland varit förut.
– Med tillskottet av pengar hoppas vi på att kunna erbjuda de som vill få en vistelse utan att hamna i diskussion om det finns pengar kvar av årets tilldelning eller ej, säger habiliteringschef Maj-Lis Olsson.
– Det blev precis som vi önskade, skrattar Kristin och kramar om sin dotter.
Kristin har tillsammns med flera andra föräldrar kämpat sedan 2011, för att deras barn ska få behålla rätten till Kondutiv Pedagogisk träning. Äntligen är den långa kampen över. Och de VANN.
– Det är som man vill tacka alla politiker för att de lyssnade på oss föräldrar. Hoppas de förstår hur viktiga deras beslut är för oss och att de känner att de gjort något BRA. Barnen ser det ju inte som träning, det är deras dagis.
Nu är det dags att åka hem till från de 4 träningsveckorna i Göteborg till Ronneby, där övriga familjen väntar på gården med hästar som njuter av det späda gröna i den tidiga våren.
– Det är alltid med blandade känslor man åker hem efter en period här, säger Kristin och tittar på sin dotter. Det här är ju hennes värld. Hon får hjälp att leka och utvecklas. Det är hennes dagis. Hon trivs här. Om hon fick bestämma, så är det så här livet skulle se ut, med lek och träning varje dag.
– Längtar hon inte hem? undrar jag
– Jo, det är klart. Längtar du till pappa och hästarna, fåren och de små lammen?
– Det är klart jag gör, nickar Kornelia.
– Det jag menar, fortsätter Kristin, är att när vi kommer hem får vi föräldrar ta ansvaret för Kornelias utveckling. Vi gör det gärna och vi har ju kunskapen att hjälpa henne på rätt sätt. Det har vi fått lära oss under de perioder vi varit på Move & Walk och tränat Konduktiv Pedagogik. Men det är mycket arbete, därför vill vi att konduktiv pedagogik används på Kornelias förskola också. Våra ledord jag vill, jag kan, jag ska. Det ska gå.
I tidigare inlägg på denna blogg har jag skrivit om hur Ronneby kommun inte har låtit Kornelias assistenter åka på vidareutbildning i Konduktiv Pedagogik denna period.
Mamma och dotter, båda lika glada för att åka hem och för de nya framgångarna. De hoppar in i bilen, i den värmande vårsolen för att åka till Bleking.
– Äntligen hem till hästarna, djur betyder mycket, ropar Kristin genom den nedvevade bilrutan. Bort bra, men hemma bäst. Det är jätteviktigt att få komma hit, bo här och ha tid att umgås med likasinnade. Vi vill tillbaka både Kornelia och jag, men nu ska vi hem, hem till Blekinge.
