Svar från Politiska ledningen i Örebro Läns Landsting
Habiliteringen i Örebro län har anslagit medel till träning för neurologiskt funktionsnedsatta barn. Mullback Bloggar har fått besked av habiliteringschef Kenneth Karlsson att anslagen även kan omfatta Konduktiv Pedagogik. Det är en försöksperiod och detta försök ska utvärderas.
Hur anslagen ska fördelas, hur stora de är och vilken typ av träning det gäller, har Mullback Bloggar inte lyckats få svar på.
För att reda ut frågan skickade jag ett öppet brev till Hälso och ekonomiutskottet och landstingstyrelsen.
Nu har Martin Lind, Ordförande i nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel, svarat.
Han skriver att: Familjer, barn och ungdomar med rörelsehinder kan söka, men bara 3 har fått stöd.
Varför bara 3? Är det slut på anslagen eller vad finns det för begränsningar.
Martin Lind ger inget svar på hur målgruppen informerats, vad som erbjuds eller ens vem som kan erbjuda vården.
Samtidigt skriver han att denna försöksperiod ska utvärderas. Men hur ska man kunna utvärdera omfattning, kostnad och effekt utifrån ett brukarperspektiv, när vare sig träningsform eller målgrupp tycks vara bestånd?
När det gäller insatser för svårt funktionsnedsatta barn kan direktiven tydligen vara hur godtyckliga som helst. Naturligtvis agerar politikerna med den goda viljan som förutsatts och litar på att professionen, habiliteringen, ska utföra denna goda vilja, så det kommer barnen till del.
Läser man, Habilitering i Fokus, vet man dock att det råder en stor skillnad mellan målgruppens önskemål och det habiliteringen erbjuder. Där framkommer också att habiliteringar över hela landet systematiskt bortse från målgruppens önskemål och behov. Doktoravhandlingen, se Faktasidan
Allt tyder på att habiliteringen begärt extra anslag, för att tysta de mest kritiska föräldrarnas klagomål på verksamheten.
I de landsting föräldrarna gått samman och protesterat och ihärdigt demonstrerat mot bristerna i habililiteringen, har landstingspolitikerna anslagit öronmärkta medel till Konduktiv Pedagogik. En pedagogisk vårdform, som denna målgrupp är i mycket stort behov av och starkt efterfrågar, så fort de fått kännedom om att den finns.
Habiliteringen är en medicinsk verksamhet. Deras kompetens och förståelse ligger inom den medicinska vården. CP-skada och andra neurologiska funktionsnädsättningar är skador som vi som är drabbats, måste leva med hela livet. Det är inga sjukdomar som enbart ska botas eller lindras med medicin, operationer, sjukgymnastik och andra medicinska insatser. Vi behöver också pedagogiskt stöd, för att förstå och lära oss använda vår kropp efter de försättningar vi har.
Detta är ganska lätt att förstå ur ett mänskligt perspektiv. Men habiliteringen styrs av medicinska direktiv, därför blir målgruppens pedagogiska motoriska behov eftersatta eller oftast helt ointressanta för habiliteringen, den profession som i svensk offentlig förvaltning egentligen ska företräda målgruppens önskningar och behov.
Jag har inga förhoppningar om att politikerna i Örebro Läns Landsting ska ta tag i och utreda denna fråga. Kanske vågar jag önska att det vore dags för SKL att utreda detta. Frågan har ju funnits i offentlighetens ljus sedan 1997. Men det kan säkert ta 20 år till innan habiliteringen utreds.
Enda hoppet är föräldrarna, för att dessa barn ska få det pedagogiska stöd, för att klara sig lite bättre i sin ofta svårt skadade kroppar. Föräldrar som kämpar, tigger, protesterar eller betalar själva för att deras barn ska få det pedagogiska rörelsestöd, som barn i de flesta andra landsting är berättigade till.
Tack för svaret Martin Lind, Ordförande i nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel. Här nedan följer Martins svar i sin helhet.
Hej Lars!
Tack för ditt brev med öppna frågor till Örebro läns landsting. Jag svarar på dem här nedan.
Vem kan söka?
Familjer, barn och ungdomar med rörelsehinder kan söka. De tre ärenden som är beviljande är beviljande enligt behov och prioritering och i samråd med föräldrar, barn och ungdom.
Vilken information har målgruppen fått?
Familjer får information om den vårdinsats landstinget erbjuder. Utifrån vårdplaneringen informeras också om möjligheten till vårdinsatser som erbjuds av andra än landstinget om det bedöms vara aktuellt.
Vem är godkänd?
Landstinget har ingen lista på ackrediterade utförare. Vid tillfällen där det finns behov kan barn- och ungdomshabiliteringen som del i vårdplanering erbjuda vård eller behandlingsformer från annan utförare.
Hur ska utvärderingen ske och vad ska utvärderas?
Utvärderingen sker efter ett år. Utvärderingen fokuserar på omfattning, kostnad och effekt utifrån ett brukarperspektiv.
Med vänliga hälsningar,
Martin Lind
Ordförande i nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel
Gillar du detta inlägget? Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:
Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan
Följa mig på Twitter
Eller skriva in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.
Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.