Skolan: Vänsteridealen har gjort oss till samhällsmedborgare, med fullständiga rättigheter, inte moderatslagans om frihet och egenansvar

Det fria skolvalet är inte bara bra för riskkapitalister och rika moderatslyngar. Det är ännu viktigare för CP-skadade barn.

Inom det svenska skolsystemet finns specialpedagoger för:

• Autism / neuropsykiatriska syndroms
• Utvecklingsstörning
• Synskadade
• Hörselskadade

Det finns dock ingen svensk pedagogisk utbildning för special lärare,  som vill eller måste arbeta med rörelsehindrade barn. Men i Ungern och England finns utbildning i Konduktiv Pedagogik (KP). KP är den enda specialpedagogik med kunskapsbas i rörelsehinder, se intyg från Ingrid Liljeroth, Universitetslektor, Filosofie doktor (Fakta i huvudmenyn)

Att svåra rörelsehinder kräver speciell kunskap och pedagogik är lätt att inse. På Move & Walk, den särskola jag arbetar, har vi så svårt skadade barn, att många som möter dem för första gången, aldrig skulle våga ta i dem eller ännu mindre kommunicera med.  För oss är det självklart att specialkompetensen KP behövs, för att stödja dessa barn på ett sätt, så att de tillåts utvecklas och växa till de fantastiska individer de är, med samma egenvilja och livsglädje som vilken unge som helst.

För så är det. Med rätt pedagogiskt stöd, kan alla ungar blomma till människor. Får inte våra rörelsehindrade barn rätt pedagogisk stöd, förtvinar de lätt till kolli, fastbundna i sina rullstolar.

Vad har detta med det fria skolvalet att göra? Inte en enda kommunal skola har en enda lärare med conductor utbildning. Ändå är den Ungersk conductor utbildning godkänd av skolverket och ger svensk lärarlegitimation upp till särgymnasie.

Detta är ju inte lärarnas fel. Det är inte ens skolornas fel. Målgruppen för KP, är så liten att en skola kanske får en sådan elev vart femte år. En så liten grupp kommer alltid att hamna i kläm bland större målgrupper, ofta med andra motstridiga behov.

Det finns några stiftelse och ideellt drivna skolor för dessa barn, men inte heller de använder KP, som ett redskap för att utveckla dessa barn. Varför? Kanske för att inte heller ideella verksamheter har målgruppens behov och önskemål, som främsta drivkraft. För dem är bidragsgivare och välgörare viktigare styrmedel än marknadens efterfrågan. För kommunala skolor är det ju politiska beslut och direktiv som styr.

För oss CP-skadade har möjligheten att driva privat vård och skola, varit helt avgörande. Det är lite ironiskt, för de flesta av våra barn kommer kräva samhällets stöd hela livet. Vi är beroende av bidrag, omsorg och andra, för samhället kostsamma, sociala insatser. Det är ju tack vare socialdemokraternas folkhemstanke och sociala reformer, som vi skadade, lytta, krymplingar, fått flytta från fattighus och undantag och från 1963 fått rätt att gå i skolan. Det är ju vänsteridealen, som gjort oss till samhällsmedborgare, med fullständiga rättigheter, inte moderatslagans om frihet och egenansvar.

Så komplicerat är livet, även för skenbart hjälplösa CP-skadade barn. Vi, särskilt vi, behöver både en stark välfärds stat och möjlighet till det fria valet. Man måste inte förkasta de socialistiska rättviseidealen bara för att individens frihet också måste värderas i vårt gemensamma samhällsbygge.

Det fria skolvalet är oerhört viktigt för vissa individer, de individer som helt glöms bort och kommer i kläm vid allmänna, generella lösningar, som absolut gynnar den stora massan, när rättvisa mäts i jämlikhet.

I arbetet med Move & Walk har jag upptäckt att politisk tillhörighet avgör var människor tycker om oss, detta gäller även de kommunala tjänstemän, som ska serva eleverna.

Mer om det i kommande inlägg