GRATTIS Kronbergs län, Nu får även ni rätt till KP

Ett stort glädjeämne denna vecka är att Kronobergs Län äntligen valt att upphandla Konduktiv Pedagogik. Det betyder att behovet bedömts vara större än cirka 10 behandlingsperioder om året. Tidigare har detta landsting skickat ett fåtal patienter på remiss. Det kan alla landsting göra, men bara för ett fåtal patienter om fler ska få tillgång till behandlingen måste den upphandlas.

Kronobergs agerande är ett föredöme. Att lyssna på patienters önskemål, gå de som vet vad de vill till mötes, utvärdera och sedan erbjuda det nya generellt till patientgruppen. Detta sätt att förnya sig och anpassa sig efter nya möjligheter, behov och efterfrågan speglar ett föredömligt förvaltningssätt. Man skulle önska att vård, skola och sociala omsorg förvaltades på samma lyhörda sätt i hela Sverige.

En god förvaltnings huvuduppgift är att erbjuda den skola, behandling och sociala omsorg som behövs och efterfrågas. Tyvärr tycks de flesta förvaltningar i Sverige helt styras av fasta budgetregregler, där målet att pengarna ska räcka till, är helt överordnat det uppdrag som de egentligen är anställda för att utföras. Att själva uppdraget, att serva medborgarna, är underordnat budgetmålet, är förödande för kvalité, utveckling och förnyelse av all offentlig verksamhet.

Det finns mängder av konkreta exemplen på detta på Mullback Bloggar. Låt mig ta ett nytt exempel:

Paret Gun Lindoff och Per Gunnarsson har tillsammans 2 söner. Båda båda pojkarna har drabbats av en genetisk skada som orsakar både motoriska problem och även nouropsykiatriska i form av autism. Föräldrarna är högutbildade och stödjer dessa 2 pojkar på ett unikt sätt, utan att vara överbeskyddande eller ha orealistiska mål. De har helt enkelt läget under kontroll och har för länge sedan lämnat ångesten och sorgen över familjetragedin.

Pojkarna heter Malte och Max. Malte är 9 år och Max 7 år. När Malte började skolan för 2 år sedan, blev han sämre under första terminen, tröttare och fick svårare att röra sig. Han hängde inte heller med i undervisningen och fick svårt att äta och blev också dålig i magen med föjdproblem att sköta sin avföring.

För att hjälpa Malte finns många upparbetade rutiner i vårt Svenska skyddsnät.

1. Skolan: skolans åtgärd blev att sätta Malte i en autismklass med mycket enskild undervisning. Han fick även en assistent i skolan
2. Vården 1: Inom habilitering är vanligt att barn med stora rörelsehinder både har svårt att äta och sköta magen. Det finns rutin på habiliteringen för att lösa detta alltifrån medicin till kirurgiska insatser i form av knapp på magen för att ta in näringen den vägen och stomilösningar. I Maltes fall bedömde habiliteringen att det räckte med kostråd, näringstillskott och laxermedel.
3. Vården 2: För att ett rörelsehinder inte ska vara ett problem i inlärningen i skolan, finns inom habiliteringen många hjälpmedelslösningar. Tanken är att barnets ska få hjälp att sitta still för att få kraft att koncentrera sig på sitt intelektDessutom provades en ny stol ut, där Malte fick lättare att sitta stilla, då hans ofrivilliga rörelser minskades genom att armar och ben spändes fast

Denna familj har cirka 75 olika vårdkontakter per barn. Det blir alltså nästan 150 olika myndighetspersoner som denna familj måste hålla kontakt med, för att vård, social omsorg och skola, ska fungera för deras barn.

För att hjälpa föräldrarna, så att alla dessa olika inatser samordnas, finns en form av lots, som kallas Wästbus. Det är ett samarbete mellan kommuner och landsting.

Senast förra veckan var jag med Gun Lindoff och Per Gunnarsson på ett samordninngsmöte mellan olika kommunala och landstingskommuala insatser. Många helt avgörande frågor för pojkarna avhandlades.